Min typ brorsa.



Det finns mycket i livet som är svårt att hantera. Kärlek, vänskap, föräldrar, föräldrar som nätdejtar och blir förälskad i någon, någon i en helt annan stad. En vuxen man med söner som man helt plötsligt ska bli låtsassyskon med.

Hur gör man för att bilda en ny familj med två vuxna och tre tonåringar. Är man verkligen bror och syster för att ens föräldrar har valt att flytta ihop. Att långsamt närnma sig varandra, skrapa lite på ytan och börja lära känna, det går men det är svårt. Och svårare blir det. När man inser att ens känslor inte är syskonkärlek.

Jag har varit ute och bokpratat om Johannas böcker i ett par klasser. Det är kul och väldigt intressant att visa omslagen och ställa frågan: Vad tror ni boken handlar om?  Svaren varierar men nyfikenheten väcks.

Saker som aldrig händer





Att vänta på att det västa ska hända är hemskt . Man vet att det är något, man känner det i hela sin kropp, man vill veta men ändå inte. Så kommer det till slut fram och är mycket värre än  något man  föreställt sig. Helt omöjligt att hantera.

För hur gör man när ens flickvän och de som var ens vänner sviker. När man har problem med kompisarna så tar man snacket med flickvänen och är det jobbigt med flickvännen så ska ju kompisarna finnas där. Att bli helt utlämnad och fast man inte är den som har gjort något fel så skäms man så mycket att man inte orkar gå till skolan. Vill inte möta folks blickar, inte känna tårarna som bränner när folk frågar hur det är. Ung eller gammal spelar ingen roll det gör ont när människor man litar på sviker och det är en kamp att ta sig tillbaka.

Det är underbart att älska och att bli älskad, alla de små sakerna som spelar en stor roll. det vill vi inte vara utan.

Jag gillar, mycket!

Peter Amoghli

Vi jobbar med Skapande Skola och i onsdags fick jag återigen träffa Peter Amoghli och titta på hans föreställning "Odysséen". Det var lika roligt den här gången. Det är väldigt speciellt att titta på teater i avskald form. Peter följde med till skolan och hade två Workshops under eftermiddagen. På en timme lyckas han få eleverna att faktiskt kunna gå in i en roll och göra tre olika scener. Det är bra och ungarna har nog inte ens förstått hur det gick till och att de gjorde det. Kul!