Nu har jag läst den tredje Augustprisnominerade boken, "I den tysta minuten mellan " av Viveka Sjögren. Torvis pappa Kettil har dött och Torvi ska flyga till Island för att gå på begravningen. Han har inte träffat sin pappa efter att han och mamman flyttade till Sverige, när han var sex år. Åtta år har gått och de har bara hört från Kettil en gång, ett brev som sa att han skulle komma. Men så blev det inte, han kom aldrig.
Torvi har valt att inte tänka på pappan, han har låst det rummet i sina tankar och sprayat Gubbjävel över. Släkten har inte heller hört av sig och Torvi vet egentligen inte varför. Har hans pappa problem? Är han konstig? Vill dom inte veta av honom? Eller beror det på att mamma svek och flyttade från Island.
Framme i Island börjar en bild växa fram av Kettil, en pappa som inte är så lätt att förstå sig på. En pappa som ville kunna flyga. Genom sin släkt och sina gamla vänner och den karga miljön på Island växer Torvis bild av pappan fram.
De nominerade böckerna, se tidigare inlägg, är väldigt olika men bra allihop. "Pojkarna" och den här boken är mer finstämda och har ett djupare tema. Jag tror personligen inte att de kommer få lika många läsare som "Cirkeln". "Alla" vill läsa den! Det bli intressant att se vilken som får priset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar